katt + sjukstuga = sant

Har trotsat ljuskänsligheten och gosat i solen med min älsklingsskatt (ett s för mycket med flit).

Fan vad fin han är!  Kolla bara:

För update från sjukstugan (om det är intressant vet jag väl ej, men ser er som mina vänner och då ska ni ju veta. hottar nog upp det lite.):
Jag är fortfarande inte frisk. Löven har skiftat till rött och trillat av träden bakom persiennerna och jag såg det först idag. Deppigt att de gjorde det utan att säga till.

Det är fortfarande oklart varför jag är sjuk. Det var inte borrelia, och inte heller något som kan synas på en skiktröntgen av huvudet (vad detta skulle kunna vara nämner vi ej vid namn (Voldemort)). Jag drop-inade på Ersta Sjukhus (aka sjukhuset med bäst utsikt) och fick hjälp snabbt! Himla bra det där med att vara akutstämplad.

Blev dessutom ombedd att “plocka bort alla nålar ur huvudet” och fick såndär oändligt intensiv men bara sekundlång panik när jag undrade vad hon trodde att jag hade för nålar i huvudet. (Det var hårnålar.)

Nåja. Skiktröntgen är festligt för en får ligga still och åka in i en donut ungefär. Den här röntgenomgången hade stora fördelar jämfört med förra gången (när det var bröstkorgen ju): kort väntetid samt slapp kontrastvätska. Blä på kontrastvätskekänslan.

Men det var inget fuffens med min hjärna, vilket känns positivt. Nu är det lite oklart vad nästa steg är, men jag börjar må bättre! Så det är väl positivt, och jag har diskuterat lite med läkarna som är överens om att det kan vara en bra idé att avvakta istället för att ta fler prover. Eftersom att nästa prov verkar oskönt samt kan ge huvudvärk, vilket verkar en gnutta kontraproduktivt. Så där är vi nu. Avvaktande. Fy så kul va!