Jag har haft min förra design så länge jag kan minnas. (Eller jag hade nog någon header med en ditritad uggla för längelängesen) Det var i alla fall dags för förändring nu, tyckte jag. Slututställningsbilden med fladdrande kjol och glassfärgerna byttes mot fyra nyanser av blått och lite grenar. Känns bra.
Tänkte att jag skulle ta en liten printscreen på hur det såg ut innan men så råkade jag sabba koderna innan jag gjort det. Nåja! Vi kan i alla fall minnas den gamla headern!
Och om allt bara ser som vanligt ut kan ni ju för all del ta en skärmdump och maila till mig på litesocker (a) mail.com för jag vill kunna minnas sen när jag glömt. Sen är det bara att trycka F5 för kung och fosterland.
Nåja, vi kan ju ta en liten guidad tur, i alla fall.
Här ute till vänster ser ni mitt vackra huvve prytt med blomsterkrona och håret lite i oreda (hoppsan!). Dessutom en på pricken korrekt introduktion i kombination med min första användning av mitt nyuppfunna och fenomenala ord e-pling. Texten i sidmenyn är inte kritvit utan svagt grå, gillar inte när det blir alltför starka kontraster mellan text och bakgrund. (Vilket är anledningen till att texten ni läser här är svagt brun!)
Headern är härligt symmetrisk och trasslig. Bokstäverna har jag kalkerat av datorskärmen, because I’m hip like that. Nämen, ville inte ha sån jäkla syntetisk känsla som det blir om bara datorn får göra, men jag ville ju ändå ha lite tjusiga bokstäver med ordentliga seriffer. Har funderat på headern massor, tänkte göra något broderi ett tag och testade att skriva lite i korsstygn på både tyg och papper, funderade på collage och var jättenära på att göra en header av bilden som hamnade i sidmenyn. Det här känns helt klart bäst.
Bakgrunden blev till först (vilket ju är logiskt eftersom att det är en bakgrund – hoho!) och har en lite mer omständlig historia än ni kanske tror. Broderade nämligen ursprungsmönstret, fotade av det, redigerade bilden lite tills det såg ut ungefär såhär:
(Spoiler: det såg inte ut sådär när jag hade fotat den. Till exempel blev det inte exakt ett sömlöst mönster.)Som bakgrund fick den pluspoäng för att det var en härlig känsla av engelskt porslin, men det var på tok för rörigt, och sånt går ju inte för sig. Så jag pillade och tänkte och testade typ 10 olika varianter, tills jag insåg att det blev för prickigt med de glesa stygnen och fick fixa digitalt så att det blev bättre. Fast färgen var ju fortfarande för intensiv så det fick bli duvblått istället. Åh, duvblått.
Hoppas ni gillar’t!
